Publicerad: 10 juni 2010 i Missionsresebloggen
av: Eivor Jele

– Jag har sett Gud på Phumelela!

Två månader av rika upplevelser på Phumelela Bible College är över. Jag har på nära håll fått följa det som händer där. Som rektorns fru har jag blivit kallad och mottagen som ”The first lady”, men mest av allt gillade jag att bli kallad ”Mama Jele”.  Varje elev har sin egen livshistoria att berätta. Jag har fått ta del av många berättelser.

Judy Mulowenis berättelse är unik. Hon går tredje året på Phumelela, är en mogen kvinna och utstrålar mycken värme och kärlek. Men hon bär på en stor hemlighet. Hon låter inte alla veta vad som tynger henne utan utstrålar tillförsikt och en stark gudstro.
– Jag har sett Gud här på Phumelela, säger hon till mig när vi sitter i vårt vardagsrum och pratar.


Judy Muloweni

Smärtsam knöl
Några dagar tidigare har hon låtit mig som en av få se vad det är som plågar henne.
– Kom, ska du få se, säger hon och tar mig med in i lilla salen efter kvällsbönen på skolan. Hon knäpper upp blusen som går högt upp vid halsen och visar mig. Mitt på bröstkorgen har en stor kiloid (knöl) växt fram. Att beskriva hur den ser ut är näst intill omöjligt. En missfärgad utväxt i olika nyanser av rött och rosa, som vindlar i skinnet och går in långt under huden. Hon har svårt att beskriva hur det känns.
– Det gör ont och kliar långt innanför huden och det känns som att stickas med nålar. Och det finns inget jag kan göra för att bli av med smärtan.
Hon berättar att det började för åtskilliga år sedan. Det var som en liten finne som hon ignorerade. Men så började kiloiden växa. Det är en åkomma som drabbar fler afrikaner än européer och leder till ett stort lidande för den som drabbas.
Hon berättar att hon besökte en läkare hemma i Zambia som sagt att det finns ingen hjälp för henne i Zambia. Det närmsta landet där de har möjlighet att göra dessa operationer är i Sydafrika.

Hörde talas om bibelskolan
Judy Muloweni växte upp i norra Zambia i staden Ndola, som är den största staden i provinsen i Kopparbältet. Hon har tre bröder och tre systrar. Hennes föräldrar var inte kristna under hennes barndom . Fadern var en drinkare och hade ett häftigt humör. Barnen kände sig inte älskade och hade inget gott förhållande till sin far.
Men Judy blev en kristen. Hon flyttade till huvudstaden Lusaka och hade inte mycket kontakt med sin familj. En dag fick Judy höra om Phumelela Bible College i Sydafrika genom sin faster som då bodde i Lesotho. Där hade hon träffat en man vid namn David som hade studerat på Phumelela. Några år senare åkte Judy till sin faster i Lesotho och därifrån sökte hon till Phumelela.
 
Hoppades på Amerika
De två första åren på skolan var plågorna inte så svåra, men under det här sista året har de förvärrats. En dag kom hon till Moses (rektor på skolan och tillika min man) och förklarade att hon var sjuk och ville resa till en släkting i Amerika för att få vård där. Släktingen skulle betala resan och försöka ordna med vård genom den kyrka hon tillhörde. Det lät vanskligt och Moses avrådde henne från att resa, utan att ha några garantier att få den hjälp hon så väl behöver.

Krävs specialistbehandling
Det var så det hela började. Doktor Lennart Karlsson kom hit och undersökte Judy. Det stod klart att vad som behövdes var specialistbehandling. Ett besök hos en specialist i Nelspruit besannade våra farhågor att Judys fall var mycket allvarligt och ska kräva två ingrepp med åtföljande laserbehandlingar. Det kommer att bli en kostsam historia. Men vi kan inte lämna Judy åt sitt öde. Som syskon i tron är vi skyldiga att bära varandras bördor. Skolan måste ta på sig den här bördan. Vänner som hört om Judy och hennes lidande har redan gett en gåva till hennes operation. Det tackar vi Gud för.

Den första operationen är bestämd till den 22 juli. Den andra kommer att ske 3-6 månader senare. Vi tror och ber att behandlingen ska bli till hjälp för henne. Tidigare när man opererade kiloider brukade de komma tillbaka efter ungefär ett halvår. Då slutade de att operera den här typen av tumörer. Men sedan man upptäckte att laserbehandling direkt efter operationen har en god effekt har man återupptagit metoden med operationer.

Ny familj
När vi sitter här i vårt vardagsrum och Judy berättar om sitt liv strålar hon. Gång på gång säger hon
– Jag har sett Gud här på Phumelela och jag har upptäckt vem jag är. Jag brukar tänka Varför kom jag inte hit tidigare? Jag är långt borta från mitt hem, men jag känner mig inte ensam. Jag har fått en familj här på skolan.
Kärlek ledde till frälsning
Under Judys första år här blev hennes pappa mycket sjuk. Hon skickade ett SMS till honom och kunde för första gången i sitt liv säga ”Jag älskar dig, pappa!” Det ledde till att hennes pappa tog emot Jesus som sin personlige Frälsare. Året därpå kom hennes mamma till tro.

Jag kommer att sakna Judys varma leende när jag nu reser hem till Sverige. Men jag kommer inte att glömma henne. Hennes ord kommer att ringa i mina öron och hon har fått en stor plats i mitt hjärta. Och jag hoppas att när jag återvänder till Phumelela till hösten ska hon vara fri från sin smärtsamma kiloid eller i varje fall på bättringsvägen.


Delar av personalen på Phumelela

Text & foto: Eivor Jele

  • Maystina Kylberg

    Kära Eivor!
    Så gott att läsa det Du berättar från Phumelela! Judy får fler förebedjare genom din berättelse! Så är det förunderligt att läsa om ”The first lady”! ”Mama Jele”! 1963, eller var det 1962, lotsade Du mig genom tre veckor i Bankeryd!!! Som Du predikade! Sedan for Du till SA som Hanna Svenssons kompis!
    Jag läste om Moses i SAM:s tidning när han var på väg till SA! Det¨är förunderligt hur Gud Fader leder när Han bara får!
    Gud Välsigne Dig och jag gläds att Du skall få återvända till Phumelela till hösten. Jag förstår att Du har en stor uppgift där. Det var en stor upplevelse att få komma till Phumelela. Jag fick förmånen i maj 2007 då Hospice invigdes. Då fick jag en heldag på Bibelskolan.
    Kram MayStina