Fest i Rydaholm

I går var det fest i Rydaholm. Elimförsamlingen som tillhör Evangeliska frikyrkan, Pingstförsamlingen och vår församling gick samman och bildade Rydaholms Frikyrka. Jag har mött vännerna från de här tre församlingarna ett antal gånger och försökt ge dem lite råd och hjälp i processen. När jag kom till Rydaholm på söndagsförmiddagen hade Pingstkyrkan bytt namn. På fasaden stod det Frikyrkan. Kyrkan var naturligtvis fullsatt till absolut sista plats och det blev en gudstjänst präglad av glädje, entusiasm och förväntan.
Bland de som framförde hälsningar fanns också representanter för föreningslivet. Den starkaste och rakaste utmaningen fick församlingen av en ung kille som är ordförande i Rydaholms ishockeyklubb. I sin hälsning sa han: Ni måste synas ute i samhället och inbjuda oss.  Jag tror församlingen tog till sig utmaningen. Det kändes som om hela hjärtat var med när gudstjänsten avslutades med att vi tillsammans sjön Ingemar Olssons ”Tala om för hela stan.”

Vid sådana här tillfällen utmanas alltid vi som samfund. Hänger vi med i den utvecklig som sker på lokalplanet? I Rydaholm kunde Anders Blåberg (EFK), Sten-Gunnar Hedin (Pingst) och jag ändå säga att om ett år ska vi ha en gemensam pastorsutbildning. För SAM:s del tror jag på mer och mer samarbete med övriga kyrkor, men ser inte samgående med något annat samfund de närmsta åren. Vi befinner oss i en frikyrklig mittposition och det är omöjligt att gå åt ena eller andra hållet utan att spräcka samfundet. I en riktigt djärv vision ser jag en framtid då konstellationerna både till vänster och höger i frikyrkosverige förenas till en Alliansmission.

Nu rullar det igång

Nu är alla på kontoret tillbaka efter semestern. Själv hade jag tidig semester och har hunnit jobba tre veckor. Jag har haft en lång skön semester. Anita och jag gjorde en långresa med husbil. Till höjdpunkterna hörde en strålande klar midnattssol från Nordkapsklippan och svindlande naturupplevelser från Norska Nordkusten och Lofoten. Resten av semestern har jag ägnat åt att bygga om sommarstugans altan till ett uterum. Nu är jag tillbaka i arbetsrutinerna utvilad och inspirerad.

Nu har Korteboskolan flyttat in här i SAM-huset på Västra Storgatan 14 i Jönköping. I onsdags hade vi kombinerad välkomstfest för skolans personal och kickoff inför hösten. Det kändes mycket positivt och jag upplever att både skolans personal och de som jobbat här i huset tidigare är positiva och förväntansfulla

Idag började skolan och vi fick hälsa 56 studenter välkomna, varav 18 i basåret (det första gemensamma läsåret för både Teologi- och Själavårdslinjen). Efter uppstart i sina nya lokaler här i huset åkte hela skolan till Holsbybrunn för ett dygns gemenskap och tid att lära känna varandra.

Ikväll har vi höstens första sammanträde med SAM-styrelsens VU så nu rullar det igång på allvar. Det är väl på tiden ett jag kommer igång med bloggandet också. Nyordningarna här i SAM-huset och VU:s överläggningar och beslut kan det kanske bli anledning att blogga mer om.

Årskonferensen

Nu har jag haft tid att både smälta och göra en del uppföljningsarbete efter årskonferensen i Gullbranna. Jag känner mig väldigt tacksam och glad. Med två undantag, konserten och familjegudstjänsten, var alla samlingarna mer välbesökta i år än förra året då SAM och SAU hade gemensam konferens. Öppningsgudstjänsten med Carin Dernulf och Michael Johnson med band, Världens fest på fredags kvällen och Shane Claiborns förkunnelse på lördagen var riktiga höjdpunkter för mig. Shanes förkunnelse återkommer jag nog till, för den kan vara värd en egen blogg.
Jag tycker också att årskonferensen fattade bra och kloka beslut. Särskilt gladde det mig mycket att såväl våt som Evangeliska frikyrkans och Pingsts årsmöten beslutade att starta en gemensam ledar- och pastorsutbildning. Den frågan har jag hoppats, bett och jobbat hårt för under flera år. Nu har jag bokat en träff med vännerna från de andra två samfunden den 18 juni. Då ska vi dra upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet. Det återstår mycket att gör  innan vi kan inbjuda till den nya utbildningen. När besluten nu är klara är det bara hårt arbete som återstår. Min förhoppning är att vi ska kunna ta emot de första studenterna nästa höst.
Jag åkte hem från konferensen inspirerad och tacksam med en känsla av en go gemenskap och stark sammanhållning i samfundet. Hoppas alla som var på Gullbrannagården Kristi himmelsfärdshelgen hade lika positiva känslor som jag med sig hem.

Yaubada ena Vona Gwalagwalana

Du ska inte vara ledsen om du inte förstår vad det står i rubriken. Det gör inte jag heller, men det bör stå Nya Testamentet på molima. I går kom det ett exemplar av denna bok till SAM:s kontor från tryckeriet. Vi fick den t o m innan den nådde Helena och Leif Enkvist på Papua Nya Guinea. Under nitton år har de arbetat med att göra molima till skriftspråk och översätta NT.  Man känner sig djup gripen och full av tacksamhet. Det är inte utan att tårarna vill komma när man håller boken i sin hand.
Jag tänker på vad det betydde för folkväckelsen i Sverige att vi en gång fick Bibeln på svenska, att de breda folklagren lärde sig läsa och Bibeln och psalmboken blev var mans egendom. I det perspektivet inser man att vi har fått vara med och ge Salakahadifolket något riktigt värdefullt.
Molima är det tredje språket vi fått vara med och översätta NT till och fler språk är på gång.

Ditt viktigaste val

Niklas Piensoho har tagit initiativ till en evangelisationskampanj i samband med valet i höst.
Tanken är inte att ge oss in i den politiska valdebatten utan att komplettera den med Ditt viktigaste val.  Niklas skriver på ett valmanifest, det ska tryckas valsedlar som uppmanar människor att välja Jesus. Vi ska ta fram valaffischer där människor berättar om vad valet av Jesus betytt i deras liv.
Jag har läst en del manus och utkast till materialet. Niklas är mästerlig till att presentera budskapet om Jesus på ett enkelt och positivt sätt. Utöver materialet som är tänkt att användas i utåtriktade evangelisationssatsningar kommer det att produceras under lag för fyra gudstjänster söndagarna inför valet den 19 september.
Svenska Alliansmissionen står bakom kampanjen och jag hoppas våra församlingar ska ta chansen att synas ute i samhället och berätta om Jesus. Hur viktiga våra politiska val än är så kan inget vara viktigare än valet att följa Jesus. Hoppas du vill vara med som valarbetare.
Niklas Piensoho kommer till vår årskonferens på Gullbrannagården lördagen den 15 maj för att under några minuter i ombudsmötet berätta om sin vision.