Publicerad: 26 mars 2010 i SAM:s framtid
av: Bengt Svensson

Tiden rör sig

Tiden rör sig. En rörelse som tappar rörelsen kommer inte med till framtiden. 

Den vision vi i framtidsutredningen skissar på måste väl då tålas att speglas i rörelsens kännetecken.

En god vän tipsade mig om australiensaren Steve Addisons studie, där han identifierat en rörelses fem särdrag:

¤ Det finns en brinnande passionerad tro, grundat i ett möte med Gud. Det här kom före resurser som fastigheter och fonder. Inte sällan figurerar en kris, där Gud är enda utvägen.

¤ En rörelse som rör sig är heltänd på sin uppgift. Den har en agenda för att förändra världen, men är på samma sätt mycket väl förankrad i ”världen”.

¤ Medlemmarna lever i nära relationer med varandra, samtidigt som man har många vänner utanför kyrkan. Typiskt för omvändelser, i första församlingen, men också i vår kultur med masskommunikation, är att man omfattar sin väns tro. Och när det sker, kommer man samtidigt in i ett nytt sammanhang av nära relationer. Det fungerar som influensan.

¤ Rörelser som går vidare har hittat en form för multiplikation. Det påminner om vad jag nyligen lärt från NFU: Trädets frukt är inte ett äpple, utan ett nytt träd. En församling startar en ny. En smågrupp blir två.

¤ Man har metoder som kan anpassas. Man lever i en fruktbar spänning

Glaset är verktyget

Glaset är verktyget

 mellan den glödheta fasta tron och flexibla former för att uttrycka den. Som bilden av vatten och glas. Vattnet kan vi hälla från kannan, men utan ett glas blir det en blöt fläck på golvet. Men typen av glas, och dess skick, avgör attraktionskraften. Och detta förändras hela tiden.

Det är vattnet som släcker törsten
Vattnet släcker törsten

Denna artikeln gör mig:

(0%) (24%) (6%) (71%)
17 röster
  • Mattias WInberg

    Hej Bengt och ni andra som jobbar i framtidsgruppen! Steve Addisons studie uppfattar jag mer som uttryck för en del av den vision som en rörelse förhoppningsvis har. Risken med hävda att det är idetitetsmarkörer blir en form av ”fyrkantighet” som motverkar des syfte.

    När det gäller utredning i stort vill jag skicka med en tanke. Jag vet att det inte är Svenska kyrkan eller Katolska kyrkan som SAM folk närmast relaterar till men det tål att refleketera över hur dessa samfund överlever och förnyas med mer eller mindre framgång. Det ger ett vidgat perspektiv som ömsesidigt saknas i både nya och gamla kyrkor/samfund.

    Med bön och kärlek för Er och ert arbete, Mattias W

  • Sofie Rotstedt

    Tack för ditt mail. Jag har semester och är tillbaka på jobbet igen den 8 april!

    Glad Påsk!
    /Sofie Rotstedt, informationsansvarig SAM

  • ulf häggqvist

    Hej Mattias! kul att du ger dej in i samtalet om framtiden. Vore jätteintressant tycker jag om du ville utveckla dina tankar om blicken som borde kastas på Svenska kyrkan och Katolska kyrkan lite grann. Hjälp mej lite som har får dålig insikt. Vad syftar du på, vad tycker du vi borde titta på… Jag skulle bli jätteglad om du ville utveckla din tanke lite

  • Sofie Rotstedt

    Tack för ditt mail. Jag har semester och är tillbaka på jobbet igen den 8 april!

    Glad Påsk!
    /Sofie Rotstedt, informationsansvarig SAM

  • ulf häggqvist

    Hej Mattias! kul att du ger dej in i samtalet om framtiden. Vore jätteintressant tycker jag om du ville utveckla dina tankar om blicken som borde kastas på Svenska kyrkan och Katolska kyrkan lite grann. Hjälp mej lite som har får dålig insikt. Vad syftar du på, vad tycker du vi borde titta på… Jag skulle bli jätteglad om du ville utveckla din tanke lite

  • Esgrim Rommel

    Hej Mattias,
    tycker ditt inlägg är spännande! När vi påbörjar framtidsreflektionen blir historien – och inte bara nuet viktig. – Våra rötter som går ännu längre tillbaka än 200 år. Frågor väcks till liv: Vilka är vi? Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg? Jag tror vi mår bra av att lära av dem som levt före oss, och lever brevid oss i andra kristna traditioner, också den ortodoxa. Klosterrörelsen, t ex den franciskanska, var både väckelse- och förnyelserörelse som bar kyrkan i en ny epok/framtid. Många av tankarna från den rörelsen är fortfarande i högsta grad relevanta, utmanande och sökarvänliga mm. Även om det kan tyckas mossigt och främmande så hittar vi en gömd skatt om vi bara vågar skrapa på mossan.
    / Esgrim Rommel / Älta

  • Mattias Winberg

    Hej Ulf och Esgrim! Jag tycker du Esgrim sätter namn på olika traditioner och rörelser som existrarar i viss form av symbios med de stora kyrkorna utan att därför förlora sin identitet. 1800-talets väckelserörelse reagerade med fog mot Svenska kyrkan som blivit maktens förlängda arm. Samtidig skall vi veta att denna kyrka kämpade för holistisk människosyn där det ingick att vara en del av samhället. Samma kyrka ville ha en enhet när det gällde tron för att bevara freden i Sverige. Grundtankar som frikyrkan delar och kämpar med i ett pluralistiskt samhälle. Jag tror frikyrkans föreningsform är både en stor tillgång och ett problem i denna kamp. När det kommer till praktiska frågor som gäller verksamhet, fastigheter mm är föreningen väldigt bra. Men när det kommer till livsfrågor blir föreningen lätt begränsad. Inte alltid medvetet men språk och tradition sätter osynliga gänser. Jag känner Svenska kyrkan bäst och finner att där är teologin tydlig när det gäller medlemskap men desto svagare när det gäller lärjungaskap. I många frikyrkor är det tvärtom och det tror jag beror på dessa föreningsformer som inkluderar olika helgelsetraditioner.